microscopic shot of a virus

Stress – grunden till olika sjukdomar?

Vi lever i en hektisk miljö med många stressfaktorer. Det får kroppen att leva på hög nivå, ständigt alert på allt från trafik till arbetsstress, från ekonomi och inflammatorisk kost. Men även små osynliga saker som virus och bakterier skapar stress. Oro över att bli drabbad av pandemi med dess konsekvenser. Så stress är grunden till olika sjukdomar och r.

Även dåliga nyheter i största allmänhet bidrar till stress. Media bombarderar oss ständigt med dåliga nyheter, dygnet runt, vilket skapar en konstgjord farlig omgivning – en mycket stor stressfaktor. Familjesituationer, arbetsmiljö, politisk instabilitet bidrar. Men även miljögifter påverkar; levern får jobba på högtryck för att avgifta kroppen. Till slut blir körtelsystemet helt utmattat av en ständig ström med signaler om fara. Immunsystemet blir då försvagat och utmattat. Det öppnar upp för alla möjliga kroppsliga besvär. En del går in i den ökända ”väggen” – också kallad binjureutmattning. En del får problem med magen då den är starkt kopplad till hjärnan och dess signaler.

Olika kroppskomplikationer

Stress orsakar att binjurebarken producerar extra mycket kortisol (kortison är läkemedel som liknar kortisol). Fortgår stressen så blir binjurarna utmattade och kan till slut inte producera tillräckligt med kortisol, vilket framkallar en hel del kroppskomplikationer, men det är när det upphör så gott som helt och sker plötsligt som det blir akut farligt. Detta händer inte på en gång utan först efter långvarig stress. Man hinner troligen lägga på vikt under tiden eftersom kortisol är ett stresshormon och kroppen uppfattar stress som om vi är i fara och måste lägga på energidepåer för dåliga tider, och då går ämnesomsättningen ner och kroppen bränner inte fett, vilket oftast stannar kvar runt magen.

Nå, varken du eller livet tycks lugna ner sig, men det innebär inte att man måste leva med detta och vänta på att ramla in i väggen. Om man nu inte själv klarar av att hantera den externa stressen så finns det faktiskt en del saker som hjälper mot stressens inverkan på hälsan. Men först…

Vad är stress egentligen?

I vardagsspråk så är stress en reaktion på en otrevlig situation, förtryck eller fara vilket påverkar kroppens inre balans. Kroppen fungerar bäst i en dynamisk jämvikt eller balans, också kallad homeostas (från grekiskan homoios ’lika tryck’). Ett exempel på homeostas är kroppstemperaturen som skall hållas på en jämn temperaturnivå, oavsett omgivningens temperatur. Saltnivån är en annan, den regleras med kalium och vatten – och vätskenivån regleras i sin tur med salt. Kortisol och adrenalinhalten är ett annat par.

Stressfaktorerna kan vara fysiska, kemiska eller till och med emotionella.

Fysiska i form av höga ljud, svält, hög eller låg temperatur, belastning, trauma, skada, etc.;
Kemiska är alla miljögifter, bensen till exempel, ett mycket starkt gift som till och med hittats i svensk läsk och saft;
Emotionella kan vara brist på sömn, mobbning, förtryck, familje- och arbetssituationer, ekonomi etc.
Näringsbrist är också en stor faktor, men ofta orsakas den av yttre stress om det inte beror på ren brist på näringstillförsel.

Stress är med andra ord situationer som stör homeostasen, jämvikten i kroppen vilket ofta leder till kroppsliga problem och sjukdomar. Människor reagerar dock olika på stressfaktorer och utvecklar snabbare eller långsammare störning av homeostasen.

Processen för att återetablera homeostasen kallas adaptivt respons då den gör så att organismen anpassar sig till stressfaktorerna och upprätthåller homeostas (balans) för att hjälpa organismen att överkomma svårigheter och faror, då allt går på högvarv.

Korta perioder av stress är normalt sett inga problem, för när stressituationen är över återgår kroppen till sitt normala tillstånd. Värre är det när situationen blir långvarig eller kronisk, för då tillåts inte kroppen att återgå till det normala. Det är då blodtrycket går upp, insulinhalten skjuter upp, adrenalinet går upp, temperaturen blir ojämn, hjärtat slår i otakt, män blir impotenta, och andningen påverkas. Börsen i New York hade syrestationer installerade i lokalerna för börsmäklare som fick (ischematisk) hjärtattack – orsakad av syrebrist.

Stresshormoner

Vitamin- och mineraldepåer töms snabbt vid stress. Binjurebarken som producerar kortisol behöver bland annat vitamin B5 (pantotensyra) för att fungera. När B5 töms ut – på några dagar vid hög stress – så kommer problemen som ett brev på posten. Stresshormonet kortisol stiger snabbt (även vid intensiv träning) vilket gör att kroppen producerar dubbelt så mycket insulin som normalt. Allergier och hudproblem börjar synas efter ett tag.

Naturligtvis reglerat av hur lätt man reagerar på stressfaktorer. Vissa mår utmärkt i högt arbetstempo, andra går i taket av att sitta i en bilkö.

En av de tidiga konsekvenserna av kronisk stress är minskad funktion hos immunsystemet. Det kan minska motståndet mot olika infektioner, lungsjukdomar, allergier, astma, autoimmuna sjukdomar och reumatisk artrit. Det kan också leda till diabetes och fetma. Stress accelererar också åldringsprocessen kraftigt på cellulär nivå.

Stress är egentligen symtom på ökad fara mot överlevandet – i gradvis skala. Överlevande är inget svart eller vitt, man överlever mer eller mindre bra.

Vad kan man göra åt det?

Jag vill poängtera att det handlar om två aspekter på stress, dels de yttre stressfaktorerna, dels organismens respons, modifierat av individens tolerans för stress.

Naturligtvis måste man hantera de yttre stressfaktorerna, men ibland klarar inte individen av det själv, eller man är tvungen att stå ut med dem. Man ”vänjer sig” då vid stressen och det är då kroppen börjar få problem.
Det är nu adaptogener kan vara till stor hjälp. De introducerades 1947 i Ryssland och definierades som en substans hos en växt som är kapabel att öka resistansen hos organismen mot stressfaktorer och därmed förhöja dess anpassningsförmåga till stressfulla yttre omständigheter.

Adaptogener

Adaptogener är namnet på en grupp växtämnen som kan få kroppen att anpassa sig till stressen. Ordet kommer från engelska adapt; att anpassa kroppen, mentalt och fysiskt – och myntades av ryska vetenskapsmän på 40-talet. Ryska idrottsmän och astronauter har haft stor nytta av dessa adaptogener under åren. Adaptogenerna tränar kroppen på sikt till ett naturligt mönster av stressanpassning och skyddar kroppen så att man inte hamnar i en utmattningsfas där sjukdom kan framkallas.

Egentligen är dess grundläggande syfte att återställa den hormonella balansen i kroppen för att förhindra sjukdom. Det är den väsentliga skillnaden mellan adaptogener och vanliga mediciner, vilka oftast attackerar symtomen på en redan befintlig sjukdom. Adaptogener botar inte sjukdomar, den återför bara kroppen till ett optimalt tillstånd genom att aktivera energimetabolismen och justera hormonbalansen – homeostasen.

Mediciner från naturen

Människan har i alla tider använt växter, örter, grönsaker och frukter som näring och medicin. Den moderna medicinen är enbart en förlängning av detta, möjligen en förvrängning. Många mediciner har hämtats från långvarigt bruk av medicinmän som lärt sig växternas betydelse vid olika åkommor. Men att bara isolera ett enda ämne ur ett komplext växtämne, och sedan syntetisera det, ger kanske en snabb effekt, men ingen långvarig sådan. Medicinen av idag kan säkert hjälpa många på kort sikt, men på lång sikt är det nog mest en ekonomisk sak det handlar om.

Det finns flera adoptogena örter såsom rosenrot, rysk rot, schizandra, ashwaganda, astralagus, ginseng, lakritsrot, sarsaparilla, dong quai etc De har alla funktionen att stärka, skydda och aktivera energimetabolismen. Men de har förutom detta andra egenskaper såsom höja immunsystemet, balansera orolig mage, balansera hormoner, detox, sömn etc.
I mitt arbete som örtmedicinsk terapeut blandar jag vid behov dessa örter med andra (icke adaptogena örter) som stärker din kropp vid obalanser. Ex problem med mage, matsältingsbesvär, bakterier, virus, svamp och parasiter.

Välkommen att boka en tid för hälsokonsultation och titta på mina tjänster genom www.reginakliniken.com

Regina Ryderberg

Reginakliniken i Skövde

Kommentera

%d bloggare gillar detta: